För ett tag sedan besökte jag Ronneby med omnejd, där blev jag bjuden på fika av Susanne Nilsson på café Brunnskatten. Detta fik ligger i Brunnsparken, en park som just denna dag hade sin bra och mycket stora loppis (öppen varje söndag under den varmare delen av året).

Brunnskatten ligger i en gammal trävilla med fina tapeter och möbler i gammal stil. Kaffet var fantastiskt gott, är man mer för att dricka té hade de inte mindre än 14 sorter att välja mellan om jag inte missminner mig helt.

Dagen till ära åt vi chokladbollar som enligt mig är ett underskattat bakverk som inte alls ska förpassas till barnkalasen. Brunnskattens version var dessutom mjölkfri och därmed ätlig för både veganer och laktosintolleranta vilket de ska ha plus i kanten för. Tyvärr hade de alldeles för lite kakao i bollarna vilket gjorde att de inte smakade så mycket, mitt fikasällskap tyckte dock att det var alldeles lagom.

Personalen var trevlig och att själv få välja vilken av alla kaffekoppar man vill ha är fint då det ger den där hemma-hos känslan som jag gillar!

Susanne hade även ett annat hett tips, lantlif, som låg ute på landet. Ett ställe som jag tror är extra mysigt på sommaren när man kan sitta ute på gården och fika.  Tyvärr kom vi dit precis vid stängning så det blev ingen fika. Bättre lycka nästa gång!

Artikel om fika i sydvsvenskan i dag: fika mer!

/johanna


Brunnskatten


disk


fika, lägg märke till den mycket stora tékoppen till höger i bild.


kaffekoppar


Lantlif

Efter en veckas uppehåll från fika kändes det som att det var dags för ett nytt besök på ett av Malmös fik. Eftersom att det är i Malmö jag huserar kommer antagligen de flesta av mina inlägg handla om fik i närheten av denna stad i fortsättningen.

Kungsgatan är ett fint fik beläget mitt i stan men inte mitt på gågatan. På det här stället serveras Malmös absolut bästa kanelbullar. De slår dessutom alla kanelbullar jag åt på resan, vilket måste ses som ett mycket bra betyg. Dagens fika bestod därför självklart av en kanelbulle och kaffe. Här ingår påtår i priset vilket egentligen borde vara en självklarhet på alla fik, men så är det ju dessvärre inte alltid. Bullen var i vanlig ordning fantastisk! De andra i sällskapet åt räkmackor , de verkade rätt så nöjda med dem också.

Om man väljer att sitta inomhus finns fina soffor och fåtöljer, klassisk musik har ingått i priset alla gånger jag har varit där. Min teori är att musiken bidrar till den lugna stämningen som oftast råder. Att juice alltid serveras i glas på fot ska de också ha plus i kanten för.

Kungsgatan erbjuder även frukostbuffé, jag har aldrig testat den men de gånger jag passerat utanför har det varit fullsatt så den kan nog vara värd ett besök, men glöm inte att köpa en kanelbulle också!
/johanna


Kungsgatan


Bulle


Räkmacka


Delar av fikasällskapet

Resan resulterade i 18 fikastopp på en vecka och 173 mil. Vi räknar alltså inte med de platser där vi har stannat utan att fika som till exempel akvedukten i Håverud eller Kornettgården. Det känns extra bra att de fik vi hade valt ut höll så hög standard och att vi väldigt sällan blev besvikna på de ställen vi besökte.

Fikakulturen är något vi båda värnar om då vi hellre går till genuina fik där alla koppar är olika och atmosfären känns lugn och familjär än till de stora kedjorna som ofta känns opersonliga. Vi tycker också att det är viktigt att stödja de små fiken som kanske har funnits inom familjen i flera generationer och som människor har arbetat hårt för att bygga upp.

För att hitta alla dessa fik har vi använt oss av många timmar på internet, tips från vänner och bekanta och boken "Kondisboken - klassiska svenska kafeér och konditorier".

Musik är något som är viktigt för oss båda, på den här resan har blandade motown låtar hållt stämningen på topp tillsammans med  Fleetwood Mac och The Bronx samlade verk. Enskilda låtar som "Our ill wills" med shout out louds och "ooh la la" med Faces har även dem spelats dagligen. Allt beroende på väder och den natur som omgav oss.

Vår tanke är att fortsätta att blogga om de fik vi besöker även i framtiden. Ska du ut och åka och vill ha ett bra fikastopp på vägen är det alltså här du ska kolla först!

//Johanna

Det här är sista dagen på den här fikarresan, efter 173 mil har vi avslutat med inte mindre än tre fik på en dag. Började på Hembyggdsgården i Fagersta, hjortronbakelse och kaffe. Det var ett fint och hembakat bakverk, kaffet var lagom starkt och atmosfären mycket fin. Eftersom att det här är Stefans hemstad är det jag som får stå för dagens analyserande, det kan ju vara knepigt att analysera saker som hör till ens vardag.

Vi åkte vidare till Ängelsberg och Englaro. Ett fantastiskt fik i gammal stil, där beställningen tas vid bordet. Personalen här var den absolut trevligaste hittills. Lena Carsell, ägaren till detta fina fik tog vår beställning. Hon hade förstått varför man fikade och ingav ett sådant lugn och positivitet att jag skulle kunnat vara kvar i flera timmar. Lugnet förstärktes av den gamla klockans tickade.

Stefan slog till på sin dagliga räkmacka, även om han ätit den här varianten flera gånger förrut kom han fram till att detta är resans bästa, detta beroende på brödet, hembakat grötbröd, som tydligen är en specialitet på Englaro. Jag håller ju mig till saker med socker i och slog givetvis till på "dopp" vilket innebar hembakt kanelbulle, sockerkaka och en kaka. Ett koncept som jag tycker mycket bra om, alla fik borde erbjuda detta, även kaffet var mycket fint!

Sista stoppet för dagen var Elsa Anderssons konditori i Norberg, detta fik var ett av de stora inspirationerna till den här resan, vilket gjorde att mina förväntningar var skyhöga. Ett mycket fint café med inglasad veranda. Detta konditoris kändaste bakverk är tangotårtan, den omnämns till och med i den stora konditoribok som vi använt för att hitta alla dessa bra fik. Dock innehåller den annanas, personligen är jag inte så mycket för frukt i bakverk och valde därför en bakelse med mörk chokladbotten och grädde. Det var en god bakelse, det jag känner mig fundersam till är dock varför grädden hade en rosa ton när den bara smakade vanlig grädde. Stefan åt rabarberpaj med vaniljsås, ett helt okej bakverk men den höll inte samma standard som hans mammas. Kaffet var lite svagt i mitt tycke men atmosfären får kompensera för detta. Det unika med detta sista fika var att vi även hade med oss fikasällskap, Carro och Christoffer.  Ett trevligt inslag!

Dagens musiklektion: The Bronx samlade verk.

// Johanna


Hembyggdsgården i Fagersta.


Hjortronbakelse.


Span och 20 varv i koppen.


Englaro.


Bästa räkmackan.


Dopp.


Fin soffa, sockerstinn tjej.


Ena delen av fikasällskapet utanför Elsas.


Tårta på Elsas.


Dagens konstnärliga bild.

Tillbaka vid Vättern somsagt. Övernattningen i Hjo hade självklart ett syfte då vi ville besöka Café Grönköping. Så vi började med frukost där, vilket var väldigt lyckat. De känndes fint att få avnjuta dagens första räksmörgås nere på terrassen o höra vätterns vågor slå. Den får helt klart godkänt, men ändå långt ifrån Arboga-klass. Johanna sken upp då hon såg att de vegetariska utbudet stod upp för sig. Ciabatta med mozarella, tomat & basilika fick bli hennes start på dagen och den var fullt acceptabel. Cafét var riktigt schysst, hade jag bott i Hjo hade jag säkerligen käkat frukost där flertalet dagar i veckan.

Nästa destination för dagen var Konditori Ritz i Kolsva men då vi kände att vi behövde stilla senaste tidens uppkommna sockerbehov beslöt vi oss för att stanna redan efter 8 mil i Askersund. Det var en hit! En liten o vacker stad med flertalet spännande kaféer. Vi snurrade in på Café Tutingen med anor ända från 1784. Bra val av oss. De erbjöd ett brett sortiment av både smörgåsar och bakverk. Johanna har övertalat mej om att finns det bakverk med citron i ska man givetvis slå till på en sån, varav vår "på-frukost" fika bestod av en varsin citron cheesecake och två koppar kaffe. Cheesecaken var fin, som allt annat med citron på den här resan också varit. Även kaffet här höll måttet, levererat av Zoega. Jag har analyserat kaffe sorterna på de ställen där jag haft möjlighet och faktum är att de serveringar som använt sig av Zoegas kaffebönor har haft det absolut vassaste kaffet... Så nu vet ni det! Första gången på resan jag glömt kameran / mobilen i bilen så de blev tyvärr inga foton.

Tur att vi var så pass smarta att vi stannade till i Askersund för vårt stopp på Konditori Ritz i Kolsva är vårat största och kanske enda misstag hittills. Anledningen till att fiket kommit med på vår resa från början är för att jag åkt förbi Ritz flera gånger tidigare och tyckt det sett spännande ut. Men synen bedrar. Först och främst vågade vi knappt gå in p.g.a. att det satt 3st stora hundar utanför ingången. Eller snarare en schäfer och två vargliknande raser. Väl inne möttes vi av en mycket uppstressad kvinna bakom konditoridisken, de kan ha varit fru Ritz själv. Förstod inte riktigt varför hon stressade runt då det inte fanns något att stressa upp över överhuvudtaget. Utbudet var minimalt, och fikabrödet ett par dagar gammalt. Johanna åt inte ens upp sin kanelbulle. Räddningen blev kaffet som var helt ok. Jag måste få citera fru Ritz när hon såg mynten i Johannas plånbok vid disken: "Oj då, där inne finns de mycket gött". Haha, jag blev tvungen att gå ut en sväng för jag kunde inte hålla mej för skratt. Men hon får pluspoäng, skämta (om hon nu gjorde det) kunde hon i alla fall.

Sista stoppet innan vi ankom till Fagersta blev vid Ebba Brahes lusthus i Bockhammar. Jag vet sedan tidigare att det är trevligt och bra där och så var fallet även vid detta besök. Kaffe & blåbärskaka för 35kr, serverat av den mycket snälla herren som jag tyvärr ej kan namnet på. Han fick hjälp av sina barnbarn (?) och de alla var på bra humör. Att stanna till och fika i Bockhammar känns lite som att sitta och fika i någons trädgård. Hemtrevligt med andra ord. Loppis på övervåningen och Ebba Brahes lusthus alldeles bakom knuten.

Nu har vi anlänt till Fagersta och i morgon ska vi gå loss på fiken här i trakterna. Hembygdsgården, Englaro i Ängelsberg, Elsas Konditori i Norberg o.s.v...

Dagens musiklektion: The Bronx 2:a och 3:e album.

Hörs imorgon!
// Stefan



Café Grönköping i Hjo


Baksidan, tillika trädgården på Café Grönköping


Räkis


Mackor & Stefan vid vättern


Torr kanelbulle och rån på Konditori RItz i Kolsva, Västmanlands Län.


Café Bockhammar & Ebba Brahes lusthus strax utanför Fagersta.


Blåbärskaka med vaniljsås.

Dagen började med resans andra bakslag, Bruksfiket utanför Bengtsfors var oannonserat semester stängt. Det såg som tur var inte särskilt imponernade ut så vi åkte vidare mot Håverud. Stefans kaffesug och mitt eget sockersug tog dock överhand, hittade ett fint litet fik på landsvägen, Fjärdingen. Fiket passade fint ihop med våra andra besök. Eftersom att det är min namnsdag åt jag jordgubbstårta, med jordgubbar från deras egen odling. Stefan körde mer på jultema och åt saffranskaka exotiskt kryddad med pinjenötter och pistagegrädde. Fjärdingen må vara aningen svårhittat men är väl värt ett besök om du är ute och åker på vägen mellan Bengtsfors och Håverud.


Akvedukten i Håverud var dagens kulturella gärning. Stefan var så peppad på den  att han dansade nedför trapporna och ville hela tiden hitta en bättre utsiktsplats för att inspektera slussprocessen. Då jag inte har någon som helst erfarenhet av slussar fick han även förklara hur det fungerade för mig. Åk dit, men förvänta dig inte att hitta något bra fik precis i närheten!

Efter denna blåsiga utflykt blev vi kaffesugna igen, stannade till på ett ställe längs vägen, Bonaparte. Vi hann dock knappt kliva in innan vi gick ut igen pga av dåligt utbud och helt fel känsla. Vi börjar helt enkelt bli kräsna. Tilläggas bör att vi såklart aldrig skulle vänt om det hade varit ett av våra inplanerade stopp.

Vi åkte vidare som planerat till Skara för att göra ett besök på Bert Karlssons favoritfik, Gustafssons konditori. Här drogs våra blickar genast till napoleonbakelsen, detta är en bakelse som man kan tro finns på alla fik men så verkar det inte vara nu för tiden då dagens napoleonbakelse är den första vi sett i konditoridisken. Det visade sig vara den bästa napoleonbakelsen vi båda någonsin ätit, bakad med perfektion! Glasyrskalet kan ju annars vara lite för hårt och göra att hela bakelsen blir förstörd efter första tuggan, så var inte fallet här! Bakelsen höll från början till slut!
Dessutom var kvinnan bakom disken fantastiskt trevlig och så även Gustavssons konditori i sin helhet!  Jag vill även nämna att Stefan fick rysningar när han tänkte på att han för ett par år sedan skulle träffa Bert Karlsson på nämnda fik.

Nu sitter vi i Hjo, och kan därmed stoltsera med att vi kört runt hela Vänern och är tillbaka vid Vättern igen. Eftersom att jag fortfarande inte innehar något körkort är det Stefan som kör runt oss medan jag sitter som en kung i passagerarsätet och agerar DJ.

 Imorgon börjar vi med frukost på Café Grönköping!

Dagens musiklektion: Björn Olsson - Kräftskivan.

/Johanna


Fjärdingen.


Jordgubbstårta, konstnärligt foto.


Saffranskaka.


På väg ut från Fjärdingen.


Bert Karlssons stammisställe, Gustafssons konditori.


Den ultimata Napoleonbakelsen.

Första inlägget som får äran att skrivas utomhus. Sitter utanför stugan på Duse udde camping i Säffle och tänkte sammanfatta dagen.

Konditori Saga i centrala Arboga blev mitt o Johannas första stopp för dagen. Ett fik i 50-tals stil som föll oss båda i smaken. De kändes riktigt fint att få inleda dagens första fika med en redig räkmacka. Så redig att de t.o.m utannonserade den som "dagens lunch" på skylten utanför. Det ska de icke skämmas för då den gott o väl räckte som lunch. Handskalade räkor på finaste tekakan. Så speciellt mycket mindre var inte Johannas bulle som hon också var mycket nöjd med. Kaffet var schysst, och så kan vi även sammanfatta besöket på Konditori Saga. Bara dess charmiga neonskylt drar uppmärksamhet till sig. Ni som inte har er hemvist alltför långt ifrån Arboga tycker vi absolut ska titta in på Saga och Arboga som trots höga vattennivåer är en väldigt vacker stad.

En transportsträcka på ca. 20 mil och en takeaway kaffe på Preem, sen var vi framme i Säffle. Strax efter klockan 15:00 klev vi in på Kafferepet, också det ett fik som andas 50-tal. Johanna sken upp då hon såg att de flesta kaffekoppar och fat var av varierande slag och pekade på ett gäng av dem och påtalade att de även fanns hemma i Malmö. Hallon & blåbärspaj, aftereight kladdkaka, en ostmacka och två koppar kaffe var det som föll oss i smaken och det till det ringa priset av 94 kr. Klart överenskomligt! Jag lär slå ett slag för kaffet. Presskanna som serverades till bordet och höll fin kvalitet. Det räckte till flertalet påtårar i deras gamla fina porslinskoppar. Kafferepet höll oss kvar en längre stund, förmodligen vår längsta fika hittills på resan. Säkerligen mycket tack vare den lugna stämningen och den vackra 50-tals inredningen.

Fastän jag åt en väldigt god räckmacka tidigare idag så ångrar jag lite grann att jag inte gick loss på Kafferepets allra största räksmörgås. "Räksmörgås deluxe", 300g handskalade smögenräkor för 98 kr. Haha, 300g! Det är ju nästan ett halvt kilo räkor på en och samma smörgås. Inspekterade ett foto på denna specialitet och såg inte ens smörgåsen i botten, men däremot ett hav av räkor. Må vara top-notch bland räksmörgås fantaster...

Dagens musiklektion: Tom Petty

Lev väl!
// Stefan


konditori Saga, Arboga


bästa bullen i stan


räkmackan i Arboga


Kafferepet i Säffle


Riktigt gott kaffe serveras i presskanna!


Kakor & porslin på Kafferepet

Lokalproducerad frukost från Östenssons livs, detta resulterade i att Stefan bara fick i sig en kopp kaffe i stället för två. Körde vidare till Linköping för att växla in Euro till svenska kronor eftersom att det börjar sina i fikakassan. Vi hittade tyvärr inget öppet växlingskontor i ösregnet men kom i alla fall på att ett fik vi fick stryka från gårdagens rutt pga tidsbrist nu hanns med. Åkte till Kornettgården utanför Vreta kloster och tittade på deras stora samling av prylar från svunna tider. Jag upptäckte att hälften av grejerna även fanns i min egen lägenhet i malmö och kände mig nöjd med tillvaron.

Kaffe och kaka går att köpa på kornettgården, vi bestämde oss dock för att hoppa över fikat här då det hade strukits från fikaplanen och att vi dessutom visste att konditori Ciro i Katrineholm håller erkänt hög kvalitet då Stefan har varit där tidigare. När vi kom fram till nämnda konditori visade det sig dessvärre at de oannonserat  hade stängt för semester. Detta möttes av svordommar från fikakommitén. Då vårat motto är att det inte finns några problem, bara lösningar skramlade vi fram ett nytt fik i centrala Katrineholm. Café Sultan, svårt att uttala och inget att ha,  gick  igenom både mat och fikautbudet utan några större kommentarer förutom om wienerbrödet med jordgubbar som fick betyget "fantastiskt äckligt" av Stefan. Jag intog min dagliga kanelbulle, men har inget speciellt att säga om den tyvärr.

Nästa stopp var Taxinge slott i Nykvarn utanför Södertälje, ett fik vi har haft höga förväntningar på enda sedan vi hittade det för några månader sedan. De höga förväntningarna uppfylldes, enda minus får den något trötta personalen som iaf var enhetligt klädda i klänning med volang.

När jag såg utbudet höll jag på att ramla omkull för att det såg så bra ut, stubbegården var facinerande men Taxinge slott tog det till nya höjder. Här tar man vad man vill ha av tårtor och kakor och betalar styckvis. Eftersom att vi efter några dagars fikande har lärt oss att citron är en underskattad delikatess i bakverk tog vi givetvis varsin bit av citrontårtan. En apelsinbakelse och en bit av marrängtårtan, bättre middag på slottet är svårt att få.

Fikat kan avnjutas inomhus i salongerna med kristallkronor eller utomhus i den fina slottsträdgården. Bästa stället hittills tycker vi!

Prisläget var helt okej även om det antagligen är svårt att hålla sig till ett av bakverken, därmed kostar det ju också lite extra. Åker man hit behöver man dock ingen middag senare!

Dagens musiklektion: The Hellacopters samlade verk

/johanna



kornettgården



bild på Ciro tagen tidigare i år, då det hade öppet.


 
Taxinge slott


middag


citrontårtan


Stefan i slottsträdgården


Johanna inspekterar konsten.


 

 

Ni ska inte tro att livet är något jävla nöjesfält, vi var uppe med tuppen trots planerad sovmorgon. Det är bara fint folk som ligger och drar sig på morgonen, vanligt folk går minsann upp i tid och gör rätt för sig. Stabil frukost i Gislaved, och för att betala av den och gårdagens grillfest så skjutsade vi Johannas föräldrar runt Gislaved i jaguaren. En mycket uppskattad happening. Dessutom känndes de fint att få göra rätt för sig...

Väl framme i Gränna möttes vi av den mest hysteriska polkagris-kommersen och turisminvasionen var större än väntat. Jävlar i mej vad trångt det var på gator o torg. Efter att till slut lyckats parkerat bilen bredvid Gränna kyrka vandrade vi de 243 trappstegen från södra parken upp till Kaffestugan. Dagen till ära fick jag prova på fikaresans första räkmacka så förväntningarna var stora. Men den var, trots det goda ryktet, ganska medelmåttig. Desto mer nöjd var Johanna som efter att tittat på menyn beslöt sig för att prova på "kaffe med bröd", bestående av kanelbulle, sockerkaka, 2 små kakor och som ni kanske förstår av namnet en kopp kaffe. Sittandes uppe på Grännaberget med utsikt över Visingsö och Vättern kom vi fram till att vi konceptet var fint men vyn över Östergötland var bättre...

Bilstereon gick åt pipan tidigare under dagen vilket skapade viss panik i sällskapet då musiken är ett av de större inslagen efter själva fikandet på den här resan. Som tur var hade Johanna garderat sig med en högtalar-iPod-dock och den funkade helt ok. Men tro fan att när vi satt oss i bilen och fortsatte på turistvägen mot Vadstena via Omberg så funkade bilstereon av nån anledning igen. Och inte bara det, nu låter den ännu bättre än tidigare. Det firades med Motown pepp i bilen...

Dagens andra fikastopp, Stubbegården utanför Motala, visade sig vara det kanske mest kvalitativa fiket hittills. Det grundar jag på att vi till större delen av Stubbegårdens kakbuffé mest satt tysta, alternativt skrattade. Här pratar vi buffé värt varenda slant av de 100kr det gick lös på. Bakelser, pajer, ostkakor, kladdkakor, wienerbröd o.s.v. Kolla bilderna nedan så förstår ni själva. Kaffet smakade på fint och sen lär jag slå ett slag för den lokalproducerade jordgubbssaften från Väderstad. Har ni vägarna förbi kan vi starkt rekommendera att svänga upp till Stubbegården så kan ni garanterat strunta i middagen sen!

Mitt dagsaktuella kaffe index: 7st koppar kaffe

Hörs snart,
Skål!
// Stefan


kaffestugan


utsikt kaffestugan


omberg


stubbegården


stubbegården


stubbegården

Vandrarhemmet var till belåtenhet med stadig närproducerad frukost!
Vi började med att låta gps:en välja den vackraste vägen till hishult, tyvärr betydde det att vi hamnade i ett villaområde i Vä. Det kändes inte så givande så vi stannade och ändrade oss till den snabbaste vägen istället. Kom fram till hishult och det fantastiska fiket från 30-talet, Hishults conditori. Utbudet var inte så stort, dvs precis som vi hade tänkt. Här är atmosfär allt! Vi gick loss på bakelse, kanelbulle och chokladboll. Jag har utsett mig själv till kanelbullsansvarig och måste därför äta det på alla fik framöver. Servicen var utöver det vanliga, kanske pga att vi var de enda fikande gästerna där men ändå...

Sedan körde vi vidare till växjö, och den "svenska tantens lantcafé". Fiket är egentligen ett konstprojekt vilket såklart gör att det inte känns lika äkta men Stefan åt den bästa nötpajen i sitt liv och min citronpaj var också fantastisk så det gör inget. Kaffet var däremot det sämsta hitills.

Färden mellan Växjö och Gislaved gick som en dans, förutom bristen på bensinmackar längs vägen. Med 7 liter kvar i tanken hittade vi dock den pinsammaste macken (se bild nedan) jag någonsin varit på, skämdes å deras vägnar under hela vistelsen.
Fleetwood mac tog oss sedan därifrån.

I gislaved bjöds det på grillat och lillebrors kaffe, hur bra som helst!

/johanna



Hishults konditori


Hishults conditori


Hishults konditori


Hishults konditori


Hishults konditori


svenska tantens lantcafé


svenska tantens lantcafé


pinsamhet

Efter att ha samåkt med Gäddan från Fagersta så skiljdes vi åt i Malmö ca 60 mil senare och påbörjade respektive äventyr vid ankomsten runt 15:30. Gäddan stannade i Malmö för att pyssla med sitt och jag hämtade upp Johanna för att påbörja vår gemensamt planerade fikaresa tillbaka upp till Bergslagen. 10 mil senare kom vi fram till Österlen, sveriges solmecka fastän vissa påstår att det alltid regnar.

Med tanke på den sena ankomsten så fick Kiviks Musteri lämnas åt sidan och vi lade fokus på Cafe Annorlunda istället. Kakbuffé med sju sorters kakor stod på menyn inkl. kaffe och saft (som till min stora besvikelse inte var lokalproducerad utan mer snarlik nån tysk låg-budget tillverkning). Kakorna hade sin charm med frågan är exakt vilka kakor som ska befinna sej under beteckningen sju sorters kakor? Vilket som så gick de ner, vetebullen drog de längsta stråt. Den bedömningen bygger jag på att Johanna tryckte i sig en vetebulle extra. Kaffet kändes lite svagt till sin början men blev bättre med tiden när de kryddiga kakorna kom till sin rätt. Café Annorlunda var trevligt och låg gemytligt till alldeles vid Stenshuvud. Sen att hundar inte var välkomna gjorde oxå att vi fick känna oss lite extra tillfreds.

För att motionera bort fikabrödet promenerade vi / klättrade upp på Stenshuvud. Jag trodde att vi skulle finna nått "stonehenge" liknande projekt där uppe men det var uppenbarligen nått jag fantiserat ihop själv. Vi hittade på tre olika stenhuvuden istället. Ett i söder, ett i öster och ett i norr. Inte speciellt spännande men vyn var fin. Motionspasset avslutades med att känna på det mycket kalla österlensvattnet nere vid havet.

Over and out! // Stefan


bilen


café Annorlunda


stenshuvud

Här har ni fiken, andra sevärdheter och annat matnyttigt som
vi planerat stöta på från Malmö längs vägen upp till Fagersta.



Visa Fika roadtrip 2009 på google maps